Meissner Vädur
FOTO: Åke Johansson
Svart
Danska: Meissner Vädur
Norska: Meissner Vädur
Finska: meissnerinluppa
Tysken L. Reck från Meissen i Sachsen ville på 1900-talet avla fram en silverfärgad vädur. Resultatet blev att han fick en ras godkänd i den tyska standarden med namnet Meissner Vädur.
Viktskala
Allmänna bestämmelser (se länk)
Ungdjur
För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger 5 poäng.
Norska: Meissner Vädur
Finska: meissnerinluppa
Tysken L. Reck från Meissen i Sachsen ville på 1900-talet avla fram en silverfärgad vädur. Resultatet blev att han fick en ras godkänd i den tyska standarden med namnet Meissner Vädur.
Viktskala
Allmänna bestämmelser (se länk)
Ungdjur
För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger 5 poäng.
|
Ålder i månader
5 intill 6 mån 6 intill 7 mån 6 intill 7 mån |
Idealvikt i kg
2,9 3,4 3,8 |
Vuxen
|
-3,60 kg
3,61-3,80 kg 3,81-4,00 kg 4,01 och högre |
0 poäng
3 poäng 4 poäng 5 poäng |
Poängskala
|
Vikt
Rasprägel och presentation Kroppsform Pälsens täthet Pälsens kvalitet Färg Kondition, vård och sundhet Summa poäng |
5
20 20 20 10 20 5 100 |
Rasprägel och presentation
Allmänna bestämmelser (se länk)
Öron
Högst upp på huvudet sitter två öronknutor, vilka är beklädda med långa hår. Från öronknutorna hänger, sett från sidan, öronen rakt ned vid var sida med ljudöppningen inåt. Sett framifrån, hänger öronen i en svag inåtvänd (konvex) båge. Öronen är rörformade vid roten, de breder ut sig i en väl avrundad skedform. Öronen är kraftiga och väl behårade. Längden mätt från spets till spets skall vara 36 cm eller längre. Öronlängden skall harmoniera med kroppsstorleken.
Huvud
Huvudets storlek skall hos såväl hanar som honor harmoniera med kroppsstorleken.
Hanens huvud har något bredare panna och fylligare kinder än honans. I profil är huvudet vädursformat men samma krav ställes ej på bredden av huvudet som hos övriga vädursraserna.
Hals
Kort, huvudet sitter tätt på kroppen.
Hakpåse
Hanar får ej ha hakpåse. Det får förekomma så kallat hakskägg. Detta är ett smalt hudveck.
Honor får ha en liten hakpåse. Vid bedömning av hakpåse skall djuren sitta i upprätt ställning.
Vanliga fel som medför poängavdrag
Mindre avvikelser från ras prägeln och idealtypen. Smalt huvud och panna hos hanar och grovt huvud hos honor, spetsig nos och ojämn nosprofil. Huvud och öron som ej harmonierar i storlek med kroppsstorleken. Små öronknutor. Tunna öron och dålig avrundning, felaktig öronställning. Stor hakpåse hos honor. Dålig presentation.
Diskvalificerande fel
Stora avvikelser från rasprägeln. Periodvis upprättstående öron, ett eller båda. Kortare öron än 36 cm. Starkt hängande, dubbel eller skev hakpåse hos honor. Kraftiga hudveck på bröstet eller benen. Hakpåse eller antydan därtill hos hanar.
Kroppsform
Allmänna bestämmelser (se länk)
Kroppsformen är medellång med förhållandevis god bredd. Den är harmoniskt bygd utan att vara kantig eller ha framträdande partier .
Bröst
Förhållandevis brett men utan att vara framträdande.
Rygg
Förhållandevis bred med god muskelansättning.
Rygglinje
Rygglinjen går från nacken till korset i en mycket svag konvex båge. Därifrån i en jämn båge (kvartscirkel) som slutar vid svansroten.
Ben
Frambenen skall vara brett åtskilda, raka, förhållandevis korta och bära upp kroppen fritt från underlaget. Bakbenen är kraftiga, brett åtskilda utan att peka utåt, och bäres parallellt med kroppen.
Lår
Kraftiga, muskulösa utan framträdande ben och med insidorna tätt intill kroppen.
Svans
Skall vara välutvecklad, rikt behårad och bäras an mot bakkroppen.
Vanliga fel som medför poängavdrag
Mindre avvikelser från idealstorleken. En finare kroppsbyggnad. Smalt bröst. Svag ryggmuskulatur, rygglinjen ej jämn och harmonisk. Rygglinje som avviker från idealet. Platt eller markerat kors. Framträdande skulderblad, svaga och tunna framben, lätt genomtramp, bakbenen ej parallella med kroppen, högt framträdande kors, något sned svans.
Diskvalificerande fel
Total avvikelse från de föreskrivna proportionerna. Spetsig rygg, starkt genomtramp/björntramp på frambenen. 0- eller X-ben.
Svansen skev i svansroten, bruten eller krokig. Mycket kort, svagt utvecklad svans.
Päls
Allmänna bestämmelser sidan 48 i Nordisk Kaninstandard.
Färg
Allmänna bestämmelser sidan 54 i Nordisk Kaninstandard.
Täckfärgen består av grundfärgen blandad med hår med vita hårspetsar som ger djuret silverskirnmer. De vita hårspetsarna skall vara jämnt fördelade över hela djuret, huvud och öron inräknade. Deras antal kan vara mycket varierande då man skiljer på ljus, mellanfärgad och mörk silver. Den ungefärliga fördelningen av hår med vita spetsar är i de tre varianterna följande:
Ljus: ca 20 hår med vita spetsar för varje hår av grundfärgen.
Mellanfärgad: lika många hår med vita spetsar som hår av grundfärgen.
Mörk: ca 1 hår med vit spets för 20 hår av grundfärgen .
Mellanvarianter av ovanstående samt ännu ljusare och ännu mörkare varianter är godkända men någon av ovan tre färgvarianter är önskvärda och bör eftersträvas. Mörk nos är tillåtet.
Godkända grundfärger: svart, blå, brun, viltgul och viltgrå.
Ögonfärg: enligt grundfärgen. Klofärg: enligt grundfärgen.
Vanliga fel som medför poängavdrag
För ljus eller för mörk täckfärg. Ojämn färg, melerad eller avvikande, vita hår. Rostfärg. Ojämnt silverskimmer. Ljust bröst. Mörkt huvud, mörka öron eller ben i förhållande till täckfärgen. Genomgående blek ojämn bottenfärg. Rostfärg.
Diskvalificerande fel
Helt mörk eller avsaknad av silverskimmer på bröst, huvud, öron eller ben.
Kondition, vård och sundhet
Allmänna bestämmelser sidan 46 i Nordisk Kaninstandard.
Allmänna bestämmelser (se länk)
Öron
Högst upp på huvudet sitter två öronknutor, vilka är beklädda med långa hår. Från öronknutorna hänger, sett från sidan, öronen rakt ned vid var sida med ljudöppningen inåt. Sett framifrån, hänger öronen i en svag inåtvänd (konvex) båge. Öronen är rörformade vid roten, de breder ut sig i en väl avrundad skedform. Öronen är kraftiga och väl behårade. Längden mätt från spets till spets skall vara 36 cm eller längre. Öronlängden skall harmoniera med kroppsstorleken.
Huvud
Huvudets storlek skall hos såväl hanar som honor harmoniera med kroppsstorleken.
Hanens huvud har något bredare panna och fylligare kinder än honans. I profil är huvudet vädursformat men samma krav ställes ej på bredden av huvudet som hos övriga vädursraserna.
Hals
Kort, huvudet sitter tätt på kroppen.
Hakpåse
Hanar får ej ha hakpåse. Det får förekomma så kallat hakskägg. Detta är ett smalt hudveck.
Honor får ha en liten hakpåse. Vid bedömning av hakpåse skall djuren sitta i upprätt ställning.
Vanliga fel som medför poängavdrag
Mindre avvikelser från ras prägeln och idealtypen. Smalt huvud och panna hos hanar och grovt huvud hos honor, spetsig nos och ojämn nosprofil. Huvud och öron som ej harmonierar i storlek med kroppsstorleken. Små öronknutor. Tunna öron och dålig avrundning, felaktig öronställning. Stor hakpåse hos honor. Dålig presentation.
Diskvalificerande fel
Stora avvikelser från rasprägeln. Periodvis upprättstående öron, ett eller båda. Kortare öron än 36 cm. Starkt hängande, dubbel eller skev hakpåse hos honor. Kraftiga hudveck på bröstet eller benen. Hakpåse eller antydan därtill hos hanar.
Kroppsform
Allmänna bestämmelser (se länk)
Kroppsformen är medellång med förhållandevis god bredd. Den är harmoniskt bygd utan att vara kantig eller ha framträdande partier .
Bröst
Förhållandevis brett men utan att vara framträdande.
Rygg
Förhållandevis bred med god muskelansättning.
Rygglinje
Rygglinjen går från nacken till korset i en mycket svag konvex båge. Därifrån i en jämn båge (kvartscirkel) som slutar vid svansroten.
Ben
Frambenen skall vara brett åtskilda, raka, förhållandevis korta och bära upp kroppen fritt från underlaget. Bakbenen är kraftiga, brett åtskilda utan att peka utåt, och bäres parallellt med kroppen.
Lår
Kraftiga, muskulösa utan framträdande ben och med insidorna tätt intill kroppen.
Svans
Skall vara välutvecklad, rikt behårad och bäras an mot bakkroppen.
Vanliga fel som medför poängavdrag
Mindre avvikelser från idealstorleken. En finare kroppsbyggnad. Smalt bröst. Svag ryggmuskulatur, rygglinjen ej jämn och harmonisk. Rygglinje som avviker från idealet. Platt eller markerat kors. Framträdande skulderblad, svaga och tunna framben, lätt genomtramp, bakbenen ej parallella med kroppen, högt framträdande kors, något sned svans.
Diskvalificerande fel
Total avvikelse från de föreskrivna proportionerna. Spetsig rygg, starkt genomtramp/björntramp på frambenen. 0- eller X-ben.
Svansen skev i svansroten, bruten eller krokig. Mycket kort, svagt utvecklad svans.
Päls
Allmänna bestämmelser sidan 48 i Nordisk Kaninstandard.
Färg
Allmänna bestämmelser sidan 54 i Nordisk Kaninstandard.
Täckfärgen består av grundfärgen blandad med hår med vita hårspetsar som ger djuret silverskirnmer. De vita hårspetsarna skall vara jämnt fördelade över hela djuret, huvud och öron inräknade. Deras antal kan vara mycket varierande då man skiljer på ljus, mellanfärgad och mörk silver. Den ungefärliga fördelningen av hår med vita spetsar är i de tre varianterna följande:
Ljus: ca 20 hår med vita spetsar för varje hår av grundfärgen.
Mellanfärgad: lika många hår med vita spetsar som hår av grundfärgen.
Mörk: ca 1 hår med vit spets för 20 hår av grundfärgen .
Mellanvarianter av ovanstående samt ännu ljusare och ännu mörkare varianter är godkända men någon av ovan tre färgvarianter är önskvärda och bör eftersträvas. Mörk nos är tillåtet.
Godkända grundfärger: svart, blå, brun, viltgul och viltgrå.
Ögonfärg: enligt grundfärgen. Klofärg: enligt grundfärgen.
Vanliga fel som medför poängavdrag
För ljus eller för mörk täckfärg. Ojämn färg, melerad eller avvikande, vita hår. Rostfärg. Ojämnt silverskimmer. Ljust bröst. Mörkt huvud, mörka öron eller ben i förhållande till täckfärgen. Genomgående blek ojämn bottenfärg. Rostfärg.
Diskvalificerande fel
Helt mörk eller avsaknad av silverskimmer på bröst, huvud, öron eller ben.
Kondition, vård och sundhet
Allmänna bestämmelser sidan 46 i Nordisk Kaninstandard.