|
Norbergs Kaniner
Kaningårdens namn: Norbergs Kaniner
Kaningården finns i: Skärplinge (norduppland)
Personer bakom kaningården: Pappa Jan-Olof Norberg o dotter Angie Norberg
Kaningården har funnits sedan år: 2009
Vi föder upp raserna: Tan och Dvärgvädur, viltgrå
Varför har ni valt just dessa raser?
Dvärgväduren är en fantastisk ras, de är kända för att vara sociala, trevliga och framåt. För mig finns inget snyggare än en riktigt maffig Dvärgvädur med slickade hästskoöron.
Hur kommer det sig att ni föder upp kaniner? 2008 köpte jag (Angie) min första stamtavlekanin. Rasen var Lejonhuvad Kanin. Tanken var egentligen bara en kanin som sällskap men efter att ha provat på utställning var jag fast. De flesta av oss vet ju hur beroendeframkallande det är. Skaffade sedan en Lejonhuvad kaninhane och som vi alla vet blir 2 kaniner av vardera kön lätt fler kaniner. Pappa gillade inte alls dessa "sloköron" från början men 2011 köpte jag en dräktig Dvärgvädurshona som blev starten på vår Dvärgvädursavel. I takt med att Dvärgvädurarna ökade i antal så minskade de Lejonhuvade kaninerna och 2013 slutade jag med "lejonen". Från början var det bara jag som var intresserad av kaninerna. Pappa var bara chaufför till utställningar och förstod inte alls grejen med kaniner. Pappa blev dock äntligen mer och mer intresserad och nu är pappsen lika nördig som mig (om inte värre).
Kaningårdens uppbyggnad: antal fack ute/inne/lösdrift? Antal fack är runt 70. I garage och förråd finns 31 fack i olika storlekar. Sommaren 2014 byggdes ”Tanstallet” med 18 fack. Sen har vi ett gäng burfack utomhus också.
Någon smart lösning i kaningården? Pappsen är smart och hittar lösningar på det mesta. Några av favoriterna är fodervagnen, höhäckarna som förhindrar att kaninerna kan hoppa in o fastna, uppfällbara trimbord i stallen och det ”mobila” trimbordet som vi kan höja eller sänka med 20 cm beroende på om vi sitter eller står och pysslar med kaninerna.
Avslutningsvis på smarta lösningar så har vi bebisgrindarna. ”Grindar” som är enkla att sätta dit och ta bort och förhindrar att ungar trillar i backen.
Antal (ca) kullar per år: Ca 15 st
Berätta och fota ett par av kaningårdens stjärnor/absoluta favoriter.
Yackpot född 2014 är den första Dvärgväduren som fötts här med riktigt bra rasprägel. Han har utan tvekan snyggaste skallen i stallet men han har också den mest hopplösaste pälsen. Han hann med 1 95:a, sen tyckte han att han var färdig med utställningar. Tror inte han varit i ordning i pälsen på säkert 1 ½ år. Däremot har Yackpot bl.a. lämnat avkommor som inte fått den hopplösa pälsen. Två av avkommorna är stolta 95,5or.
Efter det kom Alwin med fantastiska öron utställd på 95,5 p, och brorsan Theodor som skulle bli kelkanin p.g.a. lätta öron men blev kvar för att han hade allt annat. Idag är han utställd på 95 poäng sex gånger.
Alwin fick sedan en fantastisk son Darwin som ställdes på 95,5 p två gånger och Belladonna, en av mina absoluta favorithonor men tyvärr ”bara” ställd på 94,5 p då hon aldrig ville bli riktigt färdig i pälsen.
2015 föddes även ”superkullen” där tre av dem blev utställda. Hanen Ymer på 96 poäng, honan Amazon på 95,5 poäng och hanen Tromb som har ett koppel 95:or.
Höjdpunkt/er i uppfödar/utställningskarriären?
Avelsmål! Vad kämpar ni med just nu?
Avelsmål, ja den perfekta väduren såklart, haha! Under 2020 kommer vi att fortsätta jobba med rasprägel och kropp men försöka att inte tappa färg och päls på vägen.
Svårigheter/framsteg i aveln? Berätta om dina erfarenheter med just din ras och färg! Framstegen har definitivt varit rasprägel och kropp. Vi har haft mycket fokus på rasprägel och kropp vilket verkligen gett resultat enligt både oss och domare, åtminstone gällande rasprägeln. Nästan alla är ställda på 19,5 på rasprägel och flera stycken med full pott på rasprägel, d.v.s. 20 p. Kropparna har varit svårare att få till, även om vi har fött upp flera med "38-kroppar". Svårigheten är att behålla/inte tappa färg och päls trots att vi lägger fokus på rasprägel och kropp.
Kaningården finns i: Skärplinge (norduppland)
Personer bakom kaningården: Pappa Jan-Olof Norberg o dotter Angie Norberg
Kaningården har funnits sedan år: 2009
Vi föder upp raserna: Tan och Dvärgvädur, viltgrå
Varför har ni valt just dessa raser?
Dvärgväduren är en fantastisk ras, de är kända för att vara sociala, trevliga och framåt. För mig finns inget snyggare än en riktigt maffig Dvärgvädur med slickade hästskoöron.
Hur kommer det sig att ni föder upp kaniner? 2008 köpte jag (Angie) min första stamtavlekanin. Rasen var Lejonhuvad Kanin. Tanken var egentligen bara en kanin som sällskap men efter att ha provat på utställning var jag fast. De flesta av oss vet ju hur beroendeframkallande det är. Skaffade sedan en Lejonhuvad kaninhane och som vi alla vet blir 2 kaniner av vardera kön lätt fler kaniner. Pappa gillade inte alls dessa "sloköron" från början men 2011 köpte jag en dräktig Dvärgvädurshona som blev starten på vår Dvärgvädursavel. I takt med att Dvärgvädurarna ökade i antal så minskade de Lejonhuvade kaninerna och 2013 slutade jag med "lejonen". Från början var det bara jag som var intresserad av kaninerna. Pappa var bara chaufför till utställningar och förstod inte alls grejen med kaniner. Pappa blev dock äntligen mer och mer intresserad och nu är pappsen lika nördig som mig (om inte värre).
Kaningårdens uppbyggnad: antal fack ute/inne/lösdrift? Antal fack är runt 70. I garage och förråd finns 31 fack i olika storlekar. Sommaren 2014 byggdes ”Tanstallet” med 18 fack. Sen har vi ett gäng burfack utomhus också.
Någon smart lösning i kaningården? Pappsen är smart och hittar lösningar på det mesta. Några av favoriterna är fodervagnen, höhäckarna som förhindrar att kaninerna kan hoppa in o fastna, uppfällbara trimbord i stallen och det ”mobila” trimbordet som vi kan höja eller sänka med 20 cm beroende på om vi sitter eller står och pysslar med kaninerna.
Avslutningsvis på smarta lösningar så har vi bebisgrindarna. ”Grindar” som är enkla att sätta dit och ta bort och förhindrar att ungar trillar i backen.
Antal (ca) kullar per år: Ca 15 st
Berätta och fota ett par av kaningårdens stjärnor/absoluta favoriter.
Yackpot född 2014 är den första Dvärgväduren som fötts här med riktigt bra rasprägel. Han har utan tvekan snyggaste skallen i stallet men han har också den mest hopplösaste pälsen. Han hann med 1 95:a, sen tyckte han att han var färdig med utställningar. Tror inte han varit i ordning i pälsen på säkert 1 ½ år. Däremot har Yackpot bl.a. lämnat avkommor som inte fått den hopplösa pälsen. Två av avkommorna är stolta 95,5or.
Efter det kom Alwin med fantastiska öron utställd på 95,5 p, och brorsan Theodor som skulle bli kelkanin p.g.a. lätta öron men blev kvar för att han hade allt annat. Idag är han utställd på 95 poäng sex gånger.
Alwin fick sedan en fantastisk son Darwin som ställdes på 95,5 p två gånger och Belladonna, en av mina absoluta favorithonor men tyvärr ”bara” ställd på 94,5 p då hon aldrig ville bli riktigt färdig i pälsen.
2015 föddes även ”superkullen” där tre av dem blev utställda. Hanen Ymer på 96 poäng, honan Amazon på 95,5 poäng och hanen Tromb som har ett koppel 95:or.
Höjdpunkt/er i uppfödar/utställningskarriären?
- LU 2016 då vi fick vår första 96:a på Dvärgvädur. Det var ett fantastiskt LU resultatmässigt, 96 p, 2*95,5 p och 2*95 p som bäst. 96:poängaren Ymer var även vår första BIS-kanin då han blev Best in show på 95,5 p i Bergvik i november 2015. En annan höjdpunkt var när vår stolthet viltgrå hanen Goliat fick 96 p.
Avelsmål! Vad kämpar ni med just nu?
Avelsmål, ja den perfekta väduren såklart, haha! Under 2020 kommer vi att fortsätta jobba med rasprägel och kropp men försöka att inte tappa färg och päls på vägen.
Svårigheter/framsteg i aveln? Berätta om dina erfarenheter med just din ras och färg! Framstegen har definitivt varit rasprägel och kropp. Vi har haft mycket fokus på rasprägel och kropp vilket verkligen gett resultat enligt både oss och domare, åtminstone gällande rasprägeln. Nästan alla är ställda på 19,5 på rasprägel och flera stycken med full pott på rasprägel, d.v.s. 20 p. Kropparna har varit svårare att få till, även om vi har fött upp flera med "38-kroppar". Svårigheten är att behålla/inte tappa färg och päls trots att vi lägger fokus på rasprägel och kropp.